emeliejohansens.blogg.se

Hejhej allihopa! (eller nu är ni ju bara ynka 5-10 stycken som faktiskt läser min blogg "dagligen" sedan jag började blogga)

 

IALLAFALL så är det måndag (igen, förbannat också..) och idag står JOBB på schemat, inget annat. Börjar om drygt en timme (14:00 alltså) och slutar 22:10 ikväll. Så hela min dag går i princip åt jobb, men det gör inget för mig. Är ledig imorgon och var ledig hela förra veckan, plus att jag tycker om mitt jobb. 

 

Angående rubriken! Jag måste nog börja tänka på min vikt nu känner jag. Speciellt då jag väger MYCKET mer än vad jag borde... Det är hemskt att säga, men jag kan f*n inte ha på mig varken jeans eller byxor längre, har kanske totalt 3 par byxor som jag just såpass får på mig nu. Det enda jag har gjort i sommar är att vara lat och käkat onyttigheter, typ. Jag har helt enkelt inte haft energi eller ork att röra på mig. Har iallafall beställt en cykel som jag troligtvis får hem till veckan, så nu blir det inte så himla långt att gå till och från gymmet längre - nu kan man ju börja cykla till och från istället! Det underlättar ju situationen lite mer iallafall eftersom det känns drygt att gå 20-25 minuter varje väg bara för att gymma... Har beställt en damcykel i färgen röd för ett billigt pris, från Stadium såklart eftersom att både min pajk och min svärmor jobbar där.

 

Prio ett för i höst när det gäller mig själv är att försöka röra på mig mer och äta mindre skräpmat som gör mig fetare. Helt klart. Jag har redan fixat min utväxt hos frissan och fräschat upp håret, så nu är det kroppen som får prioriteras och fixas. Får typ ångest då mina tjejkompisar säger att dem har tränat, gymmat, etc och käkar sallad medan jag själv hellre vill ha skrovmål och dega i soffan. Jag tänker som en överviktig person och jag är överviktig i tillägg, inte okej.

 

Tur jag har en pojkvän som älskar mig ändå för den jag är<3 Haha... Men jag själv märker att jag börjar bli riktigt obekväm i mig själv pga min övervikt så därför måste jag börja ta tag i problemet någon gång. Det hjälper inte att klaga, utan det som hjälper är ju att man gör något åt saken istället!

 

Nog om detta konstiga inlägg, kände bara för att skriva av mig lite hurtigt före jag måste pallra mig till jobbet. Börjar stressa som f*n nu känner jag, hjälp. Tror jag skippar sminket idag, så får vi väl be till Gud om att kunderna inte tuppar av när de ser mig i kassan.